Direktlänk till inlägg 16 april 2014
Lite tankar
jag är så galet stolt över mig själv och det liv jag börjat leva.
Jag är så glad som har en helt annan inställning nu än då.
att jag slängde den där offerkoftan som kliade så förbannat och istället tog på mig ett leende av guld och började tro på mig själv istället.
jävlar vad det hjälpte mycket.
jag skäms lite när jag tänker på hur jag var förut.
det var nämligen SÅ SYND OM MIG.
ingen förstod mig.
ingen kunde nå mig.
jag var bara fet och ful.
punkt.
jag var inte rolig, enastående, fin, vänlig, fantastisk, bra person, fin vän , partner eller människa.
nej, jag VA mina bristningar, jag VA min övervikt och jag hette inte Sanna,
jag hette FETMA.
jag hade ingen framtidstro, jag bara åt och va ledsen.
blev ledsen för att jag åt.
och åt lite till för jag var ju ändå så fet så vem fan brydde sig.
jag kunde lätt gnälla över saker,
det var alltid något som var fel.
jag var alltid för varm,svettig, trött, gnällig, sovit dåligt
( för att jag sovit mkt under dagen eller bara glott på tv konstanst i 10 h )
jag suckade frustade och hatade mig själv,
och gud nåde den som frågade om jag ville ha hjälp med vikten.
VA? DUGER INTE JAG SOM JAG ÄR?
ÄLSKAR NI MIG BARA OM JAG BLIR SMAL???? ERA SKITHÖGAR.
tänkte jag då.
nu har jag förstått att dom var modiga som fan att ens våga säga något,
för som kraftigt överviktig är du känsligare än känsligast och vinner lätt pris i mest kränkt/kategorin :P
dom ville ju bara sluta se mig må dåligt,
dom ville ju bara att jag skulle må bättre.
jag förstår det nu.
då var jag blind med ögonbindel och en cheeseburgare i handen och ville mest ha sympati, men fan tog den som la sig i.
Att numera leva i en balans, där det inte är för mycket eller för lite av något,
är så galet sköj.
det är ju roligt att leva nu, det är roligt att träna, det är roligt att äta bra mat,
det är även roligt att dricka alkohol för jag dricker på ett annat sätt.
när jag pluggade i vara så kunde jag dricka tor fre lör å även sön,
va ständigt trött, bakis eller bara irriterad,
nu om jag dricker, så har jag planerat in träning innan och efter,
låter aldrig gårdagen styra morgondagen.
jag kan äta göttigheter också, och mår inte dåligt av det heller.
det är ju det som är den stora förändringen.
jag unnar mig med måtta, och jag är snäll emot mig själv och trycker inte ner mig själv om jag haft en dålig dag.
då har dagen varit dålig. punkt.
det betyder inte att nästa dag ska bli en upprepning.
vi har alla våra val.
tidigare kunde jag gräma mig hur mkt som helst om jag sovit dåligt, jag kunde analysera sönder sånt,
gud vad roligt det måste ha varit för folk att lyssna på det,
så otroligt inspirerande, suck.
nu om jag sover dåligt,så går jag ut och går det första jag gör.
tar en dusch, äter en god långsam frukost och tackar mig själv som ändå orkat med att prestera ändå.
jag njuter av mina vilodagar och jag njuter av mina träningstillfällen.
och jag njuter av allt däremellan.
att lätt som en plätt ( njaaaeee, men ändå ) kunna springa milen , är helt sjukt.
jag kan skratta lite när jag blir frustrerad över tiden,
för det visar bara hur långt jag kommit.
och jag får påminna mig själv att inte bli deppig för att jag inte slog rekord, utan istället ge mig själv en klapp på axeln för att jag är grym som fan som faktiskt springer milen utan att stanna, hallå eller.
det som jag finner mest styrka och stolthet i,
är att jag har blivit mer trygg i mig själv.
jag tror på den jag är och jag tror på det jag gör.
jag ser folk i ögonen och jag vågar vara mig själv fullt ut.
det har aldrig handlat om att bli en size zero och snygg till beachen,
det har bara handlat om att hitta ett sätt som sätter guldkant i vardagen och i livet.
att ha en kropp som håller,
och inte ha en kropp som gör ont.
jag är så himla glad som inte gett upp,
nu när jag ser tillbaka på hur jag levde förut, så kan jag knappt fatta att jag orkade.
kan inte ens förstå att det var jag.
helt sjukt.
men som sagt, jag tackar den där tjejen som vågade börja tro på förändring.
som slängde allevo och shakes i soporna, som slängde bort alla bortförklaringar och som slängde bort den dåliga attityden och som slängde alla bantningstips och tidningar med SÅHÄR GÅR DU NER 10 KG PÅ EN KVART.
jag började se i små skalor, steg för steg. ett steg i taget.
jag började i juli 2013.
jag är klar när jag är död.
det är det bästa slutdatumet som finns.
ingen stress här inte :)
Välkomna att följa mig på nouw.com/sannaengstrom Hoppas vi ses där ...
Jag håller på att byta portal till nouw så återkommer sen med min adress dit när allt är färdigt . Importerade denna bloggen dit så kan kan säga att jag har en hel del material att gå igenom haha . För jag vill ha en mer strukturerad blogg med underk...
Jag kan inte riktigt minnas i vilket sammanhang jag hörde den här låten första gången, men när jag såg musikvideon så blev jag så blödig som bara just jag kan bli. Jag blev alldeles varm i hjärtat och tårarna rann, för jag tyckte den var så otroligt ...
Ska iväg en sväng och umgås med patricia , dricka lite kaffe och tjöta lite . Härligt härligt . Har spenderat dagen åt att tvätta och kolla på film . Tog även tag i att rensa i rören i köket och det var inte lika illa som badrummet tack gode gud ;)
...
Tänkte bara visa lite gamla klipp jag hittade på datorn :)
måste bara visa detta klippet igen, en scen som fick mig att gråta. så jävla fin ! ...
